Denna dag har jag tillbringat med Manolis motormeck. En jätterar och trevlig kille, men han pratar ganska dålig engelska, och ibland är man inte alldeles säker på att han förstår, även om han säger ”Yes” med tydlig stämma. Det är nåt med blicken som gör mig osäker på om vi verkligen har kommunicerat.
För ett par veckor sedan tog jag mig samman och gick igenom motorn så noggrant som jag kunde. Dvs jag tittade på alla delar, försökte klura ut vad de gjorde, och skrev en lista på allt jag inte förstod, och allt jag tyckte såg slitet ut. Listan gick jag igenom med Fotis och Manolis, Fotis agerade tolk. Det resulterade i ett antal nya uppdrag åt Manolis: byta nån del i impellerhuset, kontrollera spridarna, byta ut en del av avgasslangen, rengöra ett filter, byta ut en nippel på kylaren, byta en packning på propelleraxeln. Kontrollen av spridarna visade att de måste bytas ut, 570 Euro – swisch – men trots att det blev dyrt är jag oerhört nöjd. Jag har blivit mer bekant med min motor, den är i bättre skick än tidigare och min tillit till mitt omdöme har ökat lite till.
Idag kom Manolis med en kasse reservdelar och Lasse gick på vinexkursion till Nektarios. Manolis har under dagen visat mig en massa bra saker, jag har lärt honom ordet ”packning” på svenska och vi har kommunicerat efter bästa förmåga, dvs långsamt och omständligt. När Lasse kom tillbaka framåt eftermiddagen hade Manolis och jag avancerat till slutstadiet, dvs börjat räkna fram hur mycket han skulle ha betalt. Manolis läste upp alla filter, oljor, och andra reservdelar han köpt, och jag noterade. Jag räknade först i huvudet och fick ett belopp. Sen räknade jag med hans miniräknare och fick samma belopp. 
Sen räknade Manolis med miniräknaren och fick en annan summa. Han letade och letade, såklart han ville vara säker på att han inte missat att ta betalt för nåt. Till slut satte vi oss bredvid varandra och gick igenom siffra efter siffra. Jag kom på att jag hade världens chans att träna siffror på grekiska, så jag bad honom säga beloppen på grekiska. Och när jag då upprepade ”Ikosi” (tjugo) på grekiska sa Manolis ”nai”, uttalas ”nä” och betyder ”ja”. Och för mig som svensk blev det väldigt kul att säga ”Ikosi”, och höra Manolis bestämda ”Nä”, och då upprepade jag ”Nä” och så garvade vi de uttröttades fnittriga skratt.