Stefan Löfven och Åsa Regner signerar en debattartikel i DN idag, med den (åtminstone av mig) efterlängtade underrubriken ”Feministisk regering”. Jag är positiv till alla steg som på en rak eller krokig väg leder till att människor kan leva sina liv utan att begränsas av könsrolls- eller andra förväntningar. Men ofta tänker jag på hur långt vi har kvar innan vi kan stå ut med en total könsrollsmässig röra, eller frihet om man så vill. ”Alla människor ska få vara fria att vara den person de vill utan att låsas in i könsbundna normer” läser jag i artikeln som illustreras av Stefan Löfven iklädd mörk kostym och slips medan Åsa Regner har mörk kofta och en mönstrad blus. Inte så stor skillnad, egentligen.
Gör en kort stund tankeexperimentet att de skulle byta kläder. Åsa Regner klädd i kostym kan väl gå an, men skulle hon knyta på sig en slips, nja, tveksamt. Vi skulle betrakta hennes klädstil som ovanlig, minst sagt, och jag undrar om inte riksdagen har stylister som skulle avråda. Som skulle rekommendera en klädsel som väckte mindre uppmärksamhet och blandade känslor. Stefan Löfven i en luddig kofta och mönstrad blus är dock helt otänkbart. Hennes snygga svart-vita blus skulle han inte kunna ha på sig ens om han hade en klassisk herrkavaj utanpå. Det skulle inte hända att en manlig politiker, och knappt någon annan man heller, skulle visa sig offentligt i kläder av samma mönster och material som kvinnor har på sig utan att vara, eller betraktas som, transvestit eller homosexuell. Snacka om könsbundna normer! 
Men det kanske inte alls handlar om det. Han kanske gillar variationsrikedomen, tycker att de tyger kvinnors kläder sys av är snyggare och bekvämare. Han kanske har tröttnat på sina grå-svart-brun-blåa kavajer efter att ha tömt ut nyhetsvärdet i alla varianter av smala och breda slag, en eller flera knappar, ett eller två sprund, något kortare eller något längre över rumpan och vill bli glad och kasta loss i färgglada tröjor, tunikor och sjalar.
Jag funderar massor på könsrollsfrågor. Jämt. Och ändå, jag skulle hoppa till om DN imorgon har en bild av Stefan i Åsas kläder.
(Det här är ett resonemang som man kan föra mycket längre. Tex reflektera över skälet till att det är lättare att tänka sig Åsa i Stefans kläder än tvärtom, det är ett större nerköp för en man att tas för en kvinna än tvärtom. Men det ska jag tänka på en annan dag.)