Navigera mellan reven

Vi kom från Tonga på natten, snirklade oss in genom Lau group, den östra ökedjan i Fijis arkipelag, vidare till Levuka, strax öster om Viti Levu, den största ön. Nästa natt fortsatte vi vidare runt Viti Levu, på väg mot Vuda marina, på Viti Levus västsida. Det är många rev på vägen. Stora partier av det som i utzoomat läge ser ut som öppet vatten är i själva verket omöjliga att köra igenom. De består mest av rev. 

Samma område som nedan, men aningen mer utzoomat

Samma område som ovan, men aningen mer inzoomat

Vid ettiden på natten, på väg mot den tre sjömil breda Vatu-i-ra channel, blev vi uppropade av bogserbåten bakom oss. Vi hade sett på AISen att den hade ett släp längre än 200 meter. -What are your intentions? frågade en kvinnoröst. Jag svarade att vi var på väg norrut, genom kanalen, liksom bogserbåten, och att vi avsåg att sänka farten och lämna plats åt dem. De gled förbi oss i natten, och när de var väl förbi ropade jag upp dem igen. Jag ville veta vem hon var som pratade i VHF:en. Var hon kaptenen? Nej, men hon var co-kapten, och hon lät lika glad som jag åt att stöta på en överordnad kvinna på sjön. Tyvärr skulle vi inte till samma ställe, annars hade jag gärna träffat henne! 

Vi hade planerat farten så det började dagas när vi gått runt Viti Levu och trädde in i de riktigt trånga vattnen. Då hade vi en halv sjömil att röra oss på, och jag var osäker på sjökortens tillförlitlighet. Vi beredde oss på att starta motorn och minska segel, det blåste 8-10 msek relativ vind i ryggen. Ganska snart avlöstes osäkerheten av förvånad respekt över exaktheten hos Navionics i telefonen: En app för några hundralappar. Garmin i plottern, för tusenlappar, gjorde oss i motsvarande grad besvikna. Detaljrikedomen var sämre, vissa positioner fel, prickar saknades, fyrar hade fel karaktär.

Flera gånger har jag fått höra att man ska helt enkelt inte vara ute nattetid i området. – Varje år är det några som går på grund, säger man varnande och skakar på huvudet. – Det är knappast svenskar som går på grund, tänker jag då. Våra vatten gör oss till goda navigatörer. Vi förlitar oss inte bara på en enda källa för navigation för vi har en rimlig skepsis till sjökorten eftersom vi alla lyssnat på Jonas Ekblads och Lasse Granaths varningar. Vi har förstånd att välja vägar med referenspunkter som belysta öar eller fyrar om vi är osäkra på sjökorten. Vi har marginaler och anpassar farten efter situationen. 

Man kan gå på grund ändå. Men risken är väldigt mycket mindre.

Senare pratade jag med ett par i Vuda marina som bekräftade mina iakttagelser. Navionics är mer exakt och korrekt än Garmin i Fijis vatten.  Se bilder nedan på hur Mana Island ser ut i Navionics, Garmin och en app som använder bilder från Google Earth.

Navionics

Fiji atlas för mariners. Google Earth-bilder med båten inplottad och en rekommenderad färdväg inritad

Garmin. Skulle ni tro att det går att ligga här?

Navionics. 

Fiji atlas for mariners

Hur kan detta vara möjligt? Den information som Navionics tydligen har, varför har den inte nått fram till Garmin? När man startar Garmin-plottern står det på amerikanskt vis att man bara ska använda den som referensmaterial. Jotack, det är nog säkrast det, att inte basera sina beslut bara på information från Garmin.